Är snart klar med den i skolan, ett riktigt produktivt arbete som vi lagt ner mycket tid på måste ja säga. Är mycket i skolan men de tycker jag känns bra så jag slipper vara i huset.
Fast nu har jag fått nycklarna och lägenheten så nu ska ja bara packa ihop allt så sticker jag härifrån. Jag känner att jag mår psykiskt dåligt här hemma,. F tror att vi är typ kompisar men jag känner inte att jag kan vara de med han., Vill inte ha kontakt med honom mer än med sigge, skulle bli alldeles för jobbigt för mig. Även om han tror att han kan komma och gå som han vill. Jag förstår inte hur han tänker, för han tänker ju inte på mig överhuvudtaget.. Därför känns det skönt o lämna honom o huset, för jag vet att en mogen kille inte skulle handla som han gör. Blir så besviken på att ingen står upp för mig och berättar för honom att han faan inte kan hålla på hur som helst mot människor. Huvudsaken är väl att jag har insett hur jag har blivit behandlad och att jag inte vill bli behandlad på samma sätt igen.
Nu har jag skrivit ut mycket igen, precis som förra året. Men vad spelar de för roll egentligen? Det är ju ändå jag som kommer att vinna på det här i slutändan, de vet jag ju.
Hanna
gumman han tänker inte som sagt.. Du måste komma därifrån!! Jag hoppas att sen så småningom kommer få må bättre. Du är värd allt gott! Jag kan stå upp för dig om du vill det. Men jag tycker seriöst helst att det borde vara en kille som säger det till honom han kanske skulle ta åt sig mer då?Man behandlar inte en person på det här viset. En person han säger han bryr sig om. konstigt nog.. Killar... PUSSS
SvaraRadera<3, du vet hur de är! Ibland känns det skit och ibland bra, men om han bara var ärlig hade de varit lättare med allt det här tycker jag. Aja skit samma! ska på fest ikväll, and i will not think of him-..=)
SvaraRadera